Simon har ju haft återkommande krampanfall som läkarkåren inte kunnat förklara varför de uppstår. Man har gjort ultraljud på hjärnan o magnetröntgen på hjärnan o upprepade EEG-mätningar (typ som EKG fast på hjärnan istället) men allt har verkat helt normalt.
Till slut började dom medicinera för att iaf göra något. Första sorten hjälpte inte utan kramperna kom ändå men när medicinen var utbytt så minskade symtomen osv.
Nu är det över 6-7 mån sedan minsta tecken på krampaktivitet så efter en längre tids utfasning fick Simon sin sista dos igår. Så nu håller vi tummarna framöver att inget skall märkas på honom utan att hans kropp mognat o kramperna växt bort.
Vi tackar iaf Gud för att han hört våra böner o besvarat dem, alla er runt omkring oss som burit o stöttat oss i vår oro o ängslan o förtvivlan samt läkarteamet som gjort allt som stått i deras makt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar