Drivkraften...

Alltså, ibland måste man ju fundera över vad som driver folk.
För vissa så är det "karriären" oavsett om du är högutbildad eller inte, allt från sopåkare till lärare till advokat eller läkare. Själv anser jag det väl inte så mycket som karriär som sopåkare kanske (ser absolut inte ner på dem även om de bokstavligen får göra skitjobbet) men tror fortfarande att man säger att man är "uppe i karriären".

Andra är utbildningen deras signum för sin drivkraft för att få ut något annat av sitt liv än vad man har idag. En tredje har möjligtvis en kallelse som hjälparbetare eller missionär i Ulan Bator eller något sånt.

Vi är rätt nöjda faktiskt med vårt ganska typiska Svenssonliv. Volvo, Villa och Katt =)
För den sakens skull har vi fortfarande något som driver oss och vi sätter oss inte bara ner på ändan. Att få göra det bästa för våra barn (man vet ju aldrig när/om man får flera) och kunna skapa en stabil grund för deras liv är iaf en av de saker som driver mig. Att jag får lov att vara med och försöka göra dem till goda medborgare som tar ansvar både för sig själva och sina medmänniskor och förhoppningsvis att de också skall ställa upp för sin omgivning precis som jag oftast försökt att göra.

Även om vi nu är "nöjda" så finns det ju fortfarande drömmar och mål för vad man kunde önska sig. Nyare bil, fler kläder, ombyggnation av huset, mer tid över etc etc. Att hålla drömmen levande växer sig allt starkare i våra sinnen.
Simon (och förhoppningsvis kommande syskon) ger ett oerhört driv inombords och vi har hittat vissa nyckelbitar för att komma dit vi vill.
Intresserad av förändring i ditt liv?

//Markus

Mycket tvätt...

Så här ser det ut när Simon äter sin gröt...
Detta resulterar i en hel del tvätt.
Helst ska ju händerna också vara med inne i munnen samtidigt som skeden kommer med all gröt och samtidigt som man skall "tugga" maten

Gröt är gott!

Ja nu har Simon fått börja smaka på gröt. Han tycker om det för det mesta. Vissa kan tycka det är lite tidigt, men han får göra det efter rekommendationer av barnläkare och BVC då han går upp lite dåligt i vikt. Han får dock äta nån specialgröt som inte alls luktar gott, men huvudsaken är att Simon gillar den.
Annars utvecklas han i en rasande fart. Han vill för det mesta stå upp när man har han i knät och ligga ner är inte någon hit alls.
Han klarar av att vända sig från mage till rygg och har en massa roliga ljud för sig.

Ett kvarts sekel...

Så kom då den stora dagen....

Eva-Maria har blivit 25 år. Yippi! Imorgon är hon närmare 50 än 0 år osv osv osv
Nä, nu ska jag sluta vara stygg.

Älskar henne sjukt mkt min lilla 25-åring. Så imorse var det frukostbricka på sängen med te, macka, ljus o present. Hon log massor när jag äntrade rummet nynnades på "Ja må hon leva" lite sådär lagom högt för att inte väcka Simon.

Nyss åkte svärisarna o hennes syskon härifrån efter en stund samvaro med kaffe/saft, kladdkaka (som jag bakat) o lite vaniljvisp o glass o choklad o sånt gosigt.

Får väl se vad resten av kvällen har att bjuda på.
Bye!

//Markus