I några nätter har S klarat sig på bara ett nattmål! Jag trodde aldrig att den dagen skulle komma. Det är så skönt. Han vaknar visserligen fortfarande några gånger, men då behöver man bara ge nappen och lägga på täcket så somna han om.
Jag har också slutat amma. Eller ja. Simon vägrar. Han som varit så snuttig innan och helst ville somna vid bröstet och så, började plötsligen vägra att ta den. Nu har jag inte ammat på över en vecka, och jag saknar det verkligen. Han känns plötsligen så stor. Min lilla bebis som varit så beroende av mig, är plötsligen inte längre det...
Det är ju inte många månader kvar tills han fyller ett år. Tiden rusar verkligen iväg när man har ett barn.
Nu under förmiddagen har Simon ställt sig upp mot en liten bänk flera gånger. Så nu får vi flytta upp lite fler "farliga" saker. Han har lite blåmärken här och var också, då han ramla en hel del, men framförallt kryper han in i saker.
Idag ska vi troligtvis följa med på öppet hus på min lillebror Joachims skola.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar